Skit också!
Det där var sista gången! -Jag lovar!!!

Själv kör jag en favorit i repris idag! Höjer humöret med färgglada kläder och försöker vara stolt över min kropp :) Idag blir det favoritjeansen, en knallgul tröja, en pastellrosa scarf och långa glittriga örhängen. Fuskade med lite brun-utan-sol igårkväll, så nu är det bara att stråla =)


Berätta hur ni ser ut idag! Vilka färger och kläder får er att må bra?

Dagens tips: Glädje, Gjädje & Glädje!!!

Kram

Ps: Idag lämnar jag stövlar och klackar här hemma. Hurra Hurra, för mina bekväma sneakers! 

Har de senaste dagarna vandrat runt i stora mörka mjukisbyxor och pösiga tröjor. Har mått dåligt, känt mig misslyckad, velat dölja min kropp och gömma mitt riktiga jag. Har känt mig stor, grå och trist! Och har också klätt mig stort, grått och trist! Men imorse fick det vara nog!

Bestämde mig för att göra denna dag till en bra dag.  Klev upp tidigare än vanligt, myste framför nyhetsmorgon och åt en stadig frukost i lugn och ro. Valde sedan ut jeansleggins, ett skönt linne och en knallrosa tröja. Fixade håret, sminkade mig och lyxade till mig med en doft av vanilj. Tog på ett festligt halsband, höga stövvlar och beundrade min spegelbild (Ja, jag försökte iaf beundra och vara nöjd med vad jag såg...). Ljusa, färglada och figurnära kläder! En perfekt kropp med fina kurvor! Tänk så mycket piggare man blir av alla färger! Tänk så bra man mår av att tillåta sig vara vacker ibland!

Så kvällens tips: Klä er i färg och gör er vacker imorgon! Vi är fina, värdefulla & förtjänar all vår skönhet! 

Kramar i massor ♥♥♥

Har det fotfarande kämpigt med mat, känslor, ångest och "hetssug". Helgen spårade ur, men gårdagen gick bra! Igår kände jag mig stark och redo för livet igen.

Idag är tröttheten enorm, stressen är stor och ångesten över allt jag ätit är starkare än vanligt.
Gick till sängs redan vid 22-tiden igår, men vände och vred mig i sängen. Tittade på klockan och kände paniken komma. Sista gången jag vände mig mot klockan blinkade den 04:07 och jag var fortfarande klarvaken!  Väckaren ringde redan kl. 06.00, så det blev inte ens 2 timmars sömn (hatar mina sömnproblem!!!). Känns som om jag är i koma eller nåt idag. Är fruktansvärt trött, less på allt och orkar inte kämpa emot bulimin just nu. Men vad har jag för val? Jag måste fortsätta kämpa! 

Har varit för trött för att orka bry mig om att äta ordentlig mat och på regelbundna tider. Har istället levt på yoghurt och smörgåsar. Blev förmodligen för lite mat tidigare idag, så nu vågar jag inte ens tänka på hur många brödskivor jag satt i mig under kvällen. Magen är stor och ångesten knäcker mig snart! Hur ska jag klara kvällen???

Jo, först tänker jag ta en dusch och skölja bort alla negativa känslor. Sedan ska jag massera in huvudet med en inpackning av positiva tankar och smörja in kroppen med en kräm fylld av styrka! =)
   
Kram

Vilken skitdag!!!
För några dagar sedan mådde jag bra och trodde verkligen att jag skulle fixa det här! Jag trodde att jag skulle kunna bli frisk! Jag var glad, nöjd och livet var på topp! Idag har jag kraschlandat från den där toppen! Nu tvivlar jag på om jag någonsin kommer att få uppleva hur det är att vara frisk. Har inte gjort mycket annat än att hetsa, kräkas och sova idag. Är extremt trött och orkar inte ens bry mig längre! 

Nu ska jag sova lite till och när jag vaknar ska jag ta tag i  mitt liv igen. Jag har nämligen bestämt mig för att ta mig tillbaka till livets topp igen! Ska göra mitt bästa för att få uppleva livet!

Sov sött!

Nu är det klart!

Oslo-here I come!!!

Tar helgledigt från bloggen och ska istället skämma bort mig med en lyxig hotellweekend. Sprang Tjejmilen i höstas och vann då en hotellvistelse för två. Så i helgen blir det shopping, spa, fest, sköna hotellsängar och en stor frukostbuffé=) 
Äntligen börjar jag känna mig redo och nöjd för allt som livet ger!

Ta hand om er & Gör nu helgen till något alldeles extra!
Kramisar

Sitter fortfarande och funderar på framtiden. Väntar på mer information om norgejobbet och ska sedan återigen väga  för- & nackdelarna mot varandra. Även om jag tvekar, har svårt att bestämma mig, är stressad och lite ur balans, känns det iaf tryggt att veta att jag har ett jobb de närmaste månaderna. Gäller bara att kunna besluta sig för vilket...

Annars mår jag riktigt bra! Jag är glad och ikväll är det personalfest med mitt nuvarande jobb. Vi blir bjudna på lyxrestaurang där det väntar spex, sång och en 3-rättersmiddag. Kvällen blir alltså fylld av mycket mat (och förmodligen en del ångest), men också av härligt umgänge och glada miner. 
 
Stora middagar har för mig alltid inneburit ångest, rastlöshet och viktfokusering. Oftast har de sedan slutat i hets och kräkningar. Nu var det länge sedan jag var på fest/middag och tänkte därför prova något nytt idag! För en gångs skull ska jag inte hoppa över dagens måltider. Jag ska inte hålla igen på kalorierna för att "spara" inför kvällens fest, utan istället ska äta en ordentlig lunch och ett gott mellanmål. Har bestämt mig för att inte förstöra dagen med oro och ångest. Ser faktikst fram emot att få klä upp mig, göra mig iordning och njuta av kvällen! =)

//Wilma

Blev lite för mycket idag! Jobb, instruera träning, möte, egen träning, erbjudande om norgejobb och sen en massa funderingar kring det...
Glömde/hann inte med lunchen, så nu har hela kvällen varit en enda stor kamp mot bulimin.
Skönt att det är sovdags snart! 

Min glödlampa gick sönder och jag gick ut för att köpa en ny. Halvsprang till affären, men tvärstannade plötsligt! En tanke hade slagit mig! Vad håller jag egentligen på med? Det är ju inte den där förbaskade glödlampan som gör att jag har så brottom till mataffären. Jag kommer att komma ut ur affären med mängder av varor, men knappast med nån glödlampa. 

Vet inte hur det gick till, men på något sätt lyckades jag vända om och styra stegen bort ifrån affären. Tog en långpromenad och lungnade ner mig istället. Vågade mig aldrig tillbaka och köpa den där glödlampan, så nu sitter jag här i mörkret. 

Min tunga och mörka eftermiddag, blev ändå ganska lyckad till sist! Har ätit en ordentlig middag, tagit en varm dusch samt lyxat till det med massor av bodybutter och tända ljus =)
Lyckades hindra en hets och har istället haft det riktigt mysigt!





Nu ska jag göra en lista på för-& nackdelar med norgejobbet och sen sova på saken. Kanske får ni se listan och komma med goda råd imorgon!  

Sov gott!   

Har lunchrast och telefonen ringde nyss. Jag har fått jobb! =)
Frågan är bara: Ska jag ta det???

Hej Hej på er alla!
Har nyss varit ute på en långpromenad med kameran i högsta hugg. Åh, jag gillar verkligen att fota! Så snart jag får jobb, pengar och mera tid ska det bli mer fotagrafier. Ska skaffa mig en bra sytemkamera och gå en fotokurs, så vad sägs om lite mer bilder här på bloggen?

Bloggen betyder verkligen mycket för mig just nu. Här kan jag skriva av mig och få stöd.
Tack för att ni läser, bryr er, mailar och kommenterar! Ni är underbara!!!
Tänkte därför att det kunde vara skoj att göra den lite mer personlig. Även om det jag skriver ibland är högst personligt, kommer jag att fortsätta vara mer eller mindre anonym.  Men en ny design, mera bilder och ett bättre bloggnamn kunde ju vara kul=)

Vill fortfarande att namnet ska ha nåt att göra med min strävan att bli frisk, men har ingen idé som jag riktigt känner för... Nästa problem är att jag är urdålig på datorer, bloggar, stilmallar etc... 

Tänkte därför be er om förslag, idéer och lite hjälp. Stil, färger, bilder, innehåll mm ??? Kanske har ni nåt fint namnförslag oxå?

Tacksam för lite skojiga bloggtips !

Kramar
Wilma

...och jag har lyckats lååångt över mina egna förväntningar!
Trodde väl aldrig att det skulle gå såhär bra att försöka bli frisk. Kan känna att jag gör framsteg och lär känna mig själv bättre för var dag som går. Imorgon är det dags för ännu ett besök på bulimicentret. Det är nästan så att jag ser fram emot besöken där. Det är skönt att prata och få tänka tillbaka på veckan. Nu ser jag varje vecka som en ny utmaning!
 
Under förra besöket kom vi överrens om att jag skulle göra följande: 

• Äta på bestämda tider.
• Äta en riktig lunch och tillräckligt med kolhydrater.
• Äta eftermiddagsfika
• Äta lagad mat till middagen.

Jag har verkligen gått in för vad vi kom överrens om. Och det fungerar! Har inte haft det där hetssuget på eftermiddagarna. Jag har inte gått och småätit en massa godis, bröd eller kakor på kvällarna. Har inte ens varit tvungen att bryta en hettsatack. Har helt enkelt inte haft något behov av att hetsäta och kräkas under veckan.

Däremot känns det som om jag äter alldeles för mycket till varje måltid. Jag känner inte när jag är lagomt mätt utan fortsätter äta tills tallriken är tom. Efteråt känner jag mig proppmätt! Är därför orolig inför vägningen imorgon. Kläderna känns trånga och alla dessa måltider med för mycket mat måste ju ha satt sina spår. Egentligen gör det inget om jag ökar några kg i vikt. Tror inte ens att det är själva vikten som oroar mig längre. Jag tror däremot att jag är rädd för känslan och ångesten av att stå där och se att vågen visar mycket mycket mer än på länge. Fast vad gör det? Jag mår ju också mycket mycket bättre än på länge!


Skojigt me bak & Mumsigt me pizza!  =)



Gårdagskvällen med brorsan blev riktigt lyckad. Tror det var flera år sedan som vi verkligen umgicks, men igårkväll hittade vi tillbaka till varandra. Igårkväll var det bara han och jag. Igårkväll fanns ingen Mia emellan oss! Vi tränade och bakade pizza som vi sedan åt medan vi såg film. För en månad sedan skulle det inte alls ha varit trevligt!. Jag skulle ha förstört hela kvällen med mina sjuka tankar och en massa ångest. Tankar på vikten, på hur jag i smyg skulle kunna äta mer av pizzan och på när/vart jag skulle kunna kräkas.
Igår fanns inga sådana tankar och vi hade enbart skoj!♥

Kram

Har inte handlat på hela veckan, men nu börjar mat, toapapper och tvättmedel att vara slut. Är alltså tvungen att handla idag, men vågar jag det? Har så svårt för att gå runt i mataffärer! Plötsligt triggas jag igång och innan jag vet ordet av är jag mitt uppe i ännu en hets. Det är skrämmande! Litar fortfarande inte  på mig själv tillräckligt mycket för att våga ta mig till affären, men vad ska jag göra?

Haha, här sitter jag och tycker att ICA-butiken är skrämmande och läskig! Klarar inte ens av en sådan vardaglig sak som att handla. Sorgligt & patetiskt, men tyvärr sant! 

Älskar att dansa! Igår blev det ännu en lång fredagkväll med massor av bugg och foxtrott! 
Att dansa gör mig glad! =)

Ändå kunde jag inte tillåta mig själv att bara njuta av kvällen. Kunda inte låta bli att jämföra mig med alla de andra tjejerna på dansgolvet. Kom gång på gång på mig själv med att titta på dem och tänka:  De är så smala och fina. Vältränade, slanka och snygga. Självklart får de dansa varenda dans! Jag däremot är fet, ful och blir aldrig uppbjuden.

Innerst inne vet jag att detta är sjuka tankar och inga sanningar. Om jag skulle lyckas ta av mig mina sjuka glasögon, skulle jag nog märka att jag är precis lika smal och vältränad som de flesta andra. Dansa kan jag också och uppbjuden blir jag, så varför förstör jag det roliga med att alltid se ned på mig själv?

Kram    

Idag har jag idétorka på hög nivå!!! :P

Har en ledig dag, men vet inte vad jag ska hitta på... Någon som sitter inne med en rolig idé? Berätta gärna vad ni gör idag! Vore skoj att höra! =)

Kommer inte heller på vad jag ska blogga om idag. Vad har hänt? I vanliga fall brukar orden bara forsa ur mig. Kan avslöja att jag skriver mängder av inlägg som jag spar i en dagbok här på min dator. Lägger endast ut en del av det jag skriver här, då jag inte vill tråka ut er med en massa osammanhängande tankar, känslor och babbel. Men idag vet jag inte alls vad jag ska skriva om. Ge mig idéer! Vad vill ni läsa om?  

Ha en riktigt härlig dag!
Kramar

I många år har jag gång på gång försökt bli frisk. Har lovat mig själv att sluta hetsäta och kräkas tusentals gånger förr, men minst lika många gånger har jag misslyckats.

Denna gång ska jag inte sluta hetsäta eller kräkas!
Denna gång ska jag istället äta så att jag slipper hetsäta och kräkas!

Denna gång ska jag lyckas!
Regelbundna och ordentliga måltider var det!

Sitter ute i solskenet jobbar, men ska strax ta en paus. Kanske hämta en kopp kaffe, luta mig tillbaka mot husväggen och låta solen värma =)

Vilken lyx det är att få må bra!

♥ Kram ♥

Kommer jag någonsin att bli helt frisk? Kommer jag verkligen att må bättre utan min ätstörning?

Att vara någonstans mellan det sjuka och det friska är fruktansvärt!
Känns ibland som om det är värre att försöka bli frisk än vad det är att vara riktigt sjuk i bulimi. 
Ångest! Ångest! Ångest! SÅ MYCKET ÅNGEST!!! För några veckor sedan skulle jag ha hetsätit enorma mängder choklad, dussintals kakor, litervis med glass och hela limpor med massor av smör. Jag skulle ha tömt kylskåpet, ätit allt jag kommit över och sedan ägnat timmar åt att kräkas. Men nu? 
Vad ska jag göra med all min ångest nu? 

Jag vet att det enda rätta är att stå emot. Bulimin är inget alternativ för mig längre! 
Ett liv med bulimi är inte värt någonting och kommer aldrig att göra mig riktigt lycklig! 

Säg till mig om jag verkar vara på väg att tappa hoppet och sluta kämpa.  

Sänder nu en godnattkram till er alla!

Puh, äntligen hemma igen efter en lång dag! Nu fortsätter jag på mitt inlägg... =)

Har precis ätit en stor grötfrukost med smörgås, ägg och äpple=) Sitter nu och smuttar på en kopp kaffe och tänkte berätta om hur det gick med mitt besök på bulimicentret igår. 

En gång i veckan träffar jag kontaktperson på bulimicentret. Igår kunde jag stolt berätta att jag varken hetsat eller kräkts under den senaste veckan. Är däremot långt ifrån frisk och fri från min bulimi!

Besöken börjar alltid med att vi tar min vikt (Är skönt att göra bort det på en gång!) och därefter sitter vi ned och pratar i närmare en timme. När vi tillsammans gjorde min behandlingsplan fick jag själv avgöra om jag ville väga mig eller inte. Vi kom då fram till att jag vid varje besök ska väga mig, men däremot har jag lovat att verken väga mig eller ta några mått under resten av veckan. Tanken är att vägningarna ska få mig inse att min vikt inte kommer att öka dramatiskt nu när jag börjat äta regelbundet (och inte längre gör av med det jag äter genom att kräkas). Känns just nu som om jag äter massvis; Frukost, mellis, lunch, mellis, middag och kvällsfika. Lägg sedan till lösviktsgodis, nötter, kex och kakor som jag hunnit få i mig innan jag lyckats bryta mina hetsattacker de senaste veckorna. Trodde att min vikt skulle ha rusat iväg, men den hade faktiskt inte ökat ett enda gram (???)! Inser nu att mina känslor av att vara tjock och fet är just känslor. De är känslor och inte verklighet!

Därefter gick vi igenom och analyserade min matdagbok. Fick lite bakläxa på hur jag ätit i veckan. Har visserligen lyckats stå emot hetssuget och bryta attackerna, men mina eftermiddagar och kvällar var inte alltid så bra! Ofta blir det lite godis, kex eller mackor (ibland så många att jag är nära att trigga igång en hetsattack) på eftermiddagen och sen är jag för mätt (och ångestfylld) )för att orka äta någon riktig middag. Skärpning nu! Den här veckan ska jag fokusera på att få i mig tillräckligt med mat (ffa tillräckligt med kolhydrater) till lunch och ett bra eftermiddagsfika. På så vis ska jag lyckas stå emot suget och istället äta bra hemlagad mat till middagen.
Fick ett häfte med ett förslag på maträtter och mängder för den kommande veckan. Men hallå? Det där häftet måste ha varit 100 år gammalt. Hur kul är det att laga till och äta korvgryta, kålpudding och hemlagad pölsa? Inte en chans att jag följer den där menyn! Ska följa tiderna och snegla lite på måtten så att jag får i mig tillräckligt mycket. Maträtterna byter jag däremot ut. Igår blev det flygande jacob och ris, bondomelett med potatis till lunch idag och ikväll blir det bakad potatis med tonfiskröra. 

Efter vikten och matdagboken pratade vi en hel del om mina känslor och hur jag upplever mig själv. Kan avslöja att min självkänsla inte är den allra bästa. Känner mig ofta tjock, ful, värdelös och osäker, men det ska jag jobba bort inom de närmaste månaderna. Hur det ska gå till vet jag däremot inte än...

Nu är jag redo för en ny vecka! Hoppas ni också är det! 
Kram 
 

Detta kom vi överrens om att jag ska jobba med i veckan:

• Äta på bestämda tider.
• Äta en riktig lunch och tillräckligt med kolhydrater.
• Äta eEftermiddagsfika
• Äta lagad mat till middagen.

Ska helt enkelt fokusera på att få till eftermiddagarna och kvällarna denna vecka!

Har en favoritblogg som jag troget följer. Får därifrån många goda råd och mycket inspiration! Idag hade hon ett inlägg där hon planerat hur hon ska leva och må bra under den kommande veckan. Jag tycker det var en toppenidé! Titta in på hennes blogg (http://livetochkarleken.blogg.se/) och gör en egen planering! Här är mina egna små steg mot ett friskare liv. 

Regelbundna måltider med bra hemlagad mat!
Frukost, mellis, lunch, mellis, middag och lite kvällsfika varje dag på bestämda tider. Jag försöker skaffa mig tider att äta på, Frukosten är olika beroende på när jag vaknar, lunch alltid mellan 12.00-13.00, middag mellan 17.00-18.00, kvällsmål runt 21.30 och däremellan mellanmål. Förvånas varje dag över hur mycket enklare det är att stå emot hetsen ”bara” genom att äta regelbundet (och tillräckligt mycket!). 
Vi måste helt enkelt våga äta!

Zzzzova!
Ska gå till sängs i tid, få mina timmars sömn och vakna utvilad! Pigg och fylld av energi!

Matdagboken.
Har slarvat med min matdagbok de senaste dagarna, men den hjälper mig att äta regelbundet, att få i mig tillräckligt mycket samt att undvika allt småätande som lätt triggar igång mina hetsattacker.

Vardagslyxa! =)
Ska varje dag unna mig något som gör mig glad och får mig att må bra! Tulpaner, bubbelbad, en kopp lyxigt te, en stund i solen, en bra bok, besök hos vänner, filmkväll, bastubad och bodybutter över hela kroppen osv… Ja, finns ju hur mycket som helst att förgylla dagen med=) Fler idéer nån kanske?

Solsken och vårkänslor!
Ska tillbringa minst 30 min om dagen i dagsljuset och friska luften.

Jag är perfekt precis som jag är!
Ska varje dag titta mig själv i spegeln och tre gånger upprepa: Jag är personlig, unik, vacker och värdefull precis som jag är. Jag är värd att älskas för den jag är!

SOLIGA VÅRKRAMAR & LYCKA TILL I VECKAN!   

Måste sysselsätta mig med något, men med vad???

Min lägenhetskompis är bortrest och ingen av mina vänner är hemma. Många har fått jobb och flyttat. Andra är nykära, lyckliga och har en underbar lördagskväll tillsammans med killen sin. Har tillbringat dagen med vännen som precis fått jobb och är på väg att flytta. Vi har tränat, bubblat, bastat, käkat lunch och pratat i massor. Nu är hon på fest. Vill inte ens tänka på den där festen! Killen jag varit hemligt småförälskad i är där och visar upp sin nya tjej. Självklart är hon riktigt söt, underbart snygg, såå rolig och helt perfekt!

Åh, vad ska jag göra?  
En massa känslor stormar omkring inuti mig nu. Konstigt nog har jag inte låtit bulimin segra och flytt ifrån dessa känslor. Jag har inte dövat dem genom att äta, hetsa och kräkas. Kanske kan jag ändå få ut något positivt av denna dag! Kanske kan jag lära mig att känna efter och bara låta känslorna komma och gå. Det är fakiskt inte farligt att känna efter, att gråta eller känna sig lite deppad ibland. Det går över!
Det känns faktiskt redan lite bättre :) 

Men känner mig ensam, har tråkigt och MÅSTE ha något att göra NUU! 
Önskar att jag kunde skämma bort mig själv ikväll. 
Tyvärr är jag så van att hetsa och spola bort dessa kvällar i toalettsolen, att jag inte vet vad jag ska göra nu(???). Sorgligt va? Har precis insett att jag inte har många vänner här och att jag inte har en aning om hur man själv tar vara på en lördagskväll. Så vad gör man om man har en hel lördagskväll framför sig?  Hur pysslar man om sig själv i lugn och ro? Hur mår man bra?
Vill verkligen må bra och koppla av ikväll! <3

Vad har ni andra för planer för denna lördagskväll?
Några förslag för hur man fixar sig en lyckad myslördag ?  

Önskar er alla en fin & trevlig kväll!  
Kram

Danskvällen blev lyckad och igårkväll var mitt leende äkta! =) 

Men idag? Nej, idag gråter jag. Mitt hjärta värker, jag gråter och hatar livet. Min bästa vän har fått ett jobb och försvinner nu 90 mil bort. Killen jag träffat ett tag, tycker om och hoppats på något mer med, han skaffade en annan tjej inatt. Min andra vän som är som en syster till mig, har också hittat sitt livs kärlek. Hon är så lycklig och hennes tid räcker ju endast till för honom just nu (självklart är jag glad för hennes skull, men skulle verkligen behöva hennes stöd nu...)

Jag vill också ha ett jobb! Jag vill också ha någon att älska! Jag vill också ha ett liv!
Det enda jag har just nu är min ensamhet! Bulimi och ensamhet! Är så rädd för att jag föralltid kommer att ha det såhär...

Vill bara dra täcket över huvudet, fortsätta sova, drömma och glömma... Men har väl inget annat val än att att bita ihop och ta mig igenom den här dagen :(  

Ikväll blir det dans, men har egentligen ingen lust. Känner mig trött, slut och missnöjd.
Vill bara gömma mig, dölja min kropp och låsa in mig själv i lägenheten. 
Vill inte gå ut, låtsas vara glad och träffa en massa människor.
Måste jag gå?
Vill helst av allt stänga ute resten av världen!
Fast ärligt talat är det väl mig själv jag stänger in, eller ?

Tur för mig att mina vänner är underbara! 
De tjatar på mig tills jag kommer med. De vet att dans gör mig glad och ser till attt jag mår bra! 
Så nu klistrar jag på leendet och gör mig klar för en lång kväll med vänner, dans och skratt! =)
Ikväll ska jag glömma allt vad bulimi heter. Ikväll ska jag vara stolt över att vara Wilma.
Jag ska njuta av livet, skratta med vänner och återvända hem med ett äkta leende!!!

Kram

Vill inte mer!
Orkar inte mer!
Tänk om man ändå fick ge upp... 
Just nu vill jag bara försvinna och komma bort från allt!

Det är okej att tycka att allt känns hopplöst,
men det är inte okej att ge upp!




Nu ska jag bädda ned mig i sängen, mysa och läsa ännu några sidor ur bulimibibeln.
Jag ger inte upp! Du ger inte heller upp, eller hur?
Kramar

God Kväll!

Nu är lägenheten skinande ren och känns sådär härligt nystädad. Det är mysigt och doftar gott här! Har tänt massor av ljus med jordgubbsdoft, druckit te och suttit i soffan och myst med en bok. Dock inte vilken bok som helst den här gången. Nej, ikväll läste jag Bulimibibeln av Sofia Jensfelt! Har läst den många många gånger förr, men denna gång lärde jag mig något nytt. Har fått ny inspiration och upptäckt nya saker om mig själv.
Älskar den boken! ♥
Den har varit ett enormt stöd för mig det senaste året. Det var faktiskt bulimibibeln som fick mig att ta första steget och söka hjälp på bulimicentret (vilket jag inte ångrar för en sekund!). Det är också den boken som ger mig ny kraft och tröstar mig när allt känns tungt och hopplöst nuförtiden. 

Kan verkligen rekommendera Bulimibibeln. Kanske någon här som redan läst den? 
Kanske har ni också fler böcker att tipsa om? 

Jag funderar på att beställa Inre hungern: en ung kvinnas kamp mot anorexi och bulimi av Marianne Apostolides. Läst den? Är den bra och värd att köpa? 

Natti!

Beskrivning:

Bulimi är en ätstörning som framför allt drabbar flickor. Sjukdomen kännetecknas av att man hetsäter och sedan försöker bli av med det man har ätit, främst genom att kräkas eller använda laxermedel.


Man räknar med att cirka två procent av flickor och kvinnor mellan 13 och 30 år har sjukdomen. Men mörkertalet är stort eftersom många skäms och gör allt för att dölja problemen.


Bulimia nervosa, som sjukdomen heter, blir dessutom allt vanligare bland pojkar, män och äldre kvinnor, grupper som tidigare inte förknippats med ätstörningar.



Sofia Jensfelt började i trettonårsåldern att proppa i sig mat för att snabbt kräkas upp den. I början såg hon det som ett praktiskt sätt att hålla vikten. I själva verket blev hon besatt av mat och hela livet kretsade kring choklad, kräkningar, träning och bantning. Fem år senare förstod hon att hon hade allvarliga problem. Men hon vågade fortfarande inte anförtro sig åt någon. Vändpunkten kom när hon insåg att hon drabbats av bulimi och bestämde sig för att försöka bli vän med sig själv och sin kropp och ändra sitt sätt att reagera på och tolka känslor.



Bulimibibeln vänder sig till alla som brottas med ätstörningen och till anhöriga som vill veta mer om sjukdomen. Boken innehåller 17 praktiska steg, som visar hur man bryter det destruktiva mönstret och får ett mer normalt förhållande till mat.                                                                                                                      (Adlibris)

Är otroligt trött idag. Har en massa att göra här hemma. Lägenheten ska städas, kläder tvättas och dessutom en massa papper som ska rensas och ordnas. Ändå har jag inte gjort ett enda dugg ännu...

Har istället kämpat emot rastlöshet och hetssug under förmiddagen. Slog återigen igång favoritmusiken på hög volym, värmde min vetevärmare, tog en bok och låg sedan timmar i soffan. Struntade i alla måsten för en stund och försvann in i en annan värld. 

Har alltså inte kommit igång med någonting av allt som skulle göras, men vad gör det? Jag mår ju bra! Att kämpa mot "viljan" att hetsäta är kämpigt och tar mycket energi, men jag gör framsteg.
Ät trött och slut, men äntligen börjar jag lära mig att hantera alla känslor.
Börjar hitta strategier som fungerar när hetsen är nära.  

Nära en attack? Snälla, försök att stå ut!
Har precis upptäckt att känslor och behovet av att hetsäta går över.
Det tar tid och kraft, men det går över.

Kramar

Påsken är över för denna gång och jag fixade den! Tro det eller ej, men jag lyckades! =) Gick kanske inte alltid lekande lätt. Har haft mina stunder av ångest och även varit riktigt nära hetsattacker. Stunder av ångest, då jag inget hellre velat än att välkomna Mia. Har önskat att jag fick döva oron, rastlösheten och alla känslor med hets, mat och mera mat.

Påskhelgen har som vanligt varit fylld av massor med mat, fika och påskägg med godis. Ändå har jag lyckats ta mig igenom helgen utan att varken hetsäta eller spy (inte heller har jag svultit mig själv). För mig är denna helg ett STORT steg framåt, då jag hetsat och spytt i stort sett dagligen (ibland flera ggr/dag) de senaste åren. Kan knappt minnas när jag senast hade en ”frisk” påsk, jul, midsommar eller födelsedag(?).

Tror och hoppas jag att jag i framtiden ska kunna njuta av att fira dessa högtider. Lediga dagar fyllda av aktiviteter, god mat samt gemenskap med familj och vänner. Min högsta önskan just nu är att få tillbaka livet!

Kram och God Natt! 

Att bli hembjuden på fika hos släkt och vänner, låter väl trevligt? Att träffas, umgås och samtidigt bli serverad kaffe och kaka, borde vara mysigt.  För mig är det varken trevligt eller mysigt! För mig är besöket ett helvete fyllt av ångest, skam och skuld.

Fika bullas upp framför mig, bulimin gör sig hörd och paniken knackar på. Det är alltid någon som ska bjuda på ännu en kaka och uppmuntra mig att ta mer. Alltid är det någon jag inte vill vara oartig mot. Någon jag inte vill tacka nej till och göra besviken. Alltid är det någon jag måste dölja min sjukdom för. Alltid undrar jag vad de andra tänker? Har de märkt att Mia finns hos mig? Ser de henne? Misstänker de något? Vet de???

Att i timmar sitta stilla vid fikabordet gör mig rastlös och orolig. Jag sitter som på nålar och kämpar mot ångest och hetsätningsattacker. Samma sak varje gång stora kakfat, bullar och läckra tårtor dukas fram. Sakta känner jag hur ångesten blir allt starkare. Oron smyger sig på, hjärtat börjar bulta och jag får allt svårare att andas. Jag blir yr, kallsvettas och får fjärilar i magen. Det kryper i kroppen, jag blir spänd och mina händer darrar. Det känns overkligt och allt omkring mig försvinner. Det enda jag hör är mitt bankande hjärta och mina förvirrade tankar.  Behovet att hetsäta, rädslan och paniken triggas igång. Jag vill därifrån! Vill bara ställa mig upp, rusa ut genom dörren och fly från allt.  Springa tills all ångest och alla tankar försvunnit.

Konstigt nog verkar ingen annan lägga märke till mig. Ingen ser hur jag kämpar mot mig själv och min bulimi. I alla andras ögon sitter jag där, smuttar på mitt te, knaprar på en kaka och ser uttråkad ut. De tycker förmodligen att jag är tystlåten och osocial, men jag orkar inte bry mig…

Önskar att jag vore den glada, trevliga och öppna tjejen jag var förr. Önskar att jag kunde se fram emot att få besöka släkt och vänner. Men det kan jag inte, stället går jag omkring i veckor och gruvar mig för den kommande födelsedagen, påsken, julen osv…. 
Vill inte längre att besöken ska vara fyllda av oro och fasa. Det är ju meningen att det ska vara trevligt och mysigt att bli hembjuden till en vän!

 Kram

En sked tårta, lite hasselnötsmassa med grädde och ett kex med ost försvinner blixtsnabbt!

På något vis lyckas jag sedan gå därifrån och stå emot. Puh, det var verkligen nära ögat! Skulle precis kladda ner händerna och med dem direkt från kylskåpet vräka i mig tårta, när jag kom att tänka på ett tips jag fick här på bloggen. Någon kommenterade och sa att man alltid har ett val! (Tack, tror att du räddat min dag!) Av någon anledning trängde den meningen igenom och väckte mig ur hetsen. Tårtan skriker fortfarande till mig, ångesten och alla hetstankar finns kvar, men idag väljer jag att inte hetsäta.
Istället sitter jag här med en kopp te och skriver av mig...
   
Nu har mina föräldrar vaknat och jag kan höra hur de pratar ute i köket. Skönt, då är den värsta faran  över! 
Nu vågar jag gå tillbaka till köket och njuta av en ordentlig tallrik gröt, en smörgas, en frukt och en kopp te. 

Den här gången lyckades jag välja rätt! =)
Kram

Som ni vet, fyllde min bror 20 år igår. Efter en heldag ute med skidor, skoter och solsken, blev det till att fira och kalasa =) På ett av hans födelsedagskort kunde man läsa & lära:

Det finns något du borde veta...
Hemligheten bakom ett långt liv är tidiga kvällar och en anständig livsstil, men...

...hemligheten bakom ett roligt liv är sena nätter, vilda partyn och mycket skratt!
Ha en kul födelsedag!

Jag gillade texten och vill nu önska att ni alla får må bra och njuta av påsken! 

Kram

Nu är jag glad över att påsken är här!
Är inte längre orolig över att ännu en påsk ska sluta i ångest, hets och kräkande. Nej, nu är jag tillbaka och känner att jag kan klara av påsken utan större problem. Strategierna jag fick från bulimicentret verkar fungera och gårdagen gick över förväntan! Inga problem alls faktiskt!  (är själv förvånad...)

Idag blir det skotertur till stugan för att pimpla, grilla, åka skidor &  sola sittandes i en snödriva. På kvällen blir det 20-årskalas med en massa besök och trevligt sällskap. Nu ska jag fixa frukost på sängen till brorsan.
Te, nybakat bröd, tända ljus och födelsedagspaket! =) 
På min frukostbricka lägger jag dessutom till en tallrik gröt, ett kokt ägg och en apelsin. Har de senaste dagarna insett hur viktigt det är med en stadig frukost och att jag äter regelbundet under hela dagen. Förutom tårta och födelsedagsfika idag, kommer jag alltså att äta frukost, lunch och middag samt flera mellanmål.
Aldrig mer hoppa över måltider, kompensera eller "spara mig" för att kunna äta av tårtan senare! 
Nej, idag ska jag ge mig själv bra förutsättningar för att klara av dagen.
Nu ska jag ge mig själv en chans att bli frisk!


Glada Påskkramar!

Det är långfredag och en promenad så här på morgonen gjorde mig verkligen gott! Den friska luften piggade upp och fick mig att önska att jag bara kunde få stanna där ute, sitta i en snödriva, låta solen värma, blunda och glömma allt. Vill bara glömma de senaste åren med enorma mängder godis, sötsaker och mat samt därpå en massa kräkande, ångest, lögner och smygande. Vill bara glömma mitt liv och få drömma om ett nytt liv! Byta mitt liv mot ett nytt liv!

Nu sitter jag istället här i ett nystädat kök och stirrar in i mitt nyplockade påskris. Jag gruvar och oroar mig inför helgen. En lång påskledighet tillsammans med familj och vänner borde ju vara underbart! För mig känns påskhelgen däremot allt annat än underbar just nu. Påskägg överfyllda med godis, släktträffar med massor av fikabröd, buffébord med överflöd av påskmat och frysen fylld med bullar, kakor och glass. Dessutom fyller brorsan 20 år och firar med tårta, smörgåstårta och pizzakväll. Ja, det är med andra ord så väntar en drömhelg för den som försöker bli frisk från bulimi. Önskar nästan att jag kunde ha stannat kvar hemma i lägenheten. Men en hel helg ensam utan att hetsäta och kräkas, är inte något jag klarar av just nu- Sorry!  

Under mitt senaste besök på bulimicentret pratade vi en hel del om min oro inför påsken. Kom då fram till ett antal strategier att ta till för att klara av helgen:

- Regelbundna måltider. Ska äta frukost, lunch, middag och mellanmål på fasta tider varje dag. Om det bjuds på tårta, ska jag inte hoppa/dra in på lunchen för att spara in den där tårtbiten. Självklart får jag unna mig en tårtbit och lite fika, men för att orka stå emot en hetsattack måste jag ändå äta riktig mat.


- Ta hjälp av familjen. När suget kommer ska jag hugga tag i mamma och sitta ned och prata med henne, ta en promenad med pappa eller spela spel med brorsan. Min familj är underbar och försöker stötta mig (problemet är bara att de inte vet hur och att jag själv inte tillåter mig ta emot deras hjälp). Lovar nu mig själv att jag ska vara ärliga med dem. Inte ljuga, inte smussla undan mat och inte låtsas ta en dusch för att dölja mina kräkningar. Aldrig mer! 


- Undvika att bli lämnad ensam. Hittar ofta anledningar till att få vara ifred och smyger sedan undan och hetsäter allt jag kommer över. Ska därför se till att inte vara ensam under helgen. Att umgås med familj, släkt och vänner, låter väl mycket trevligare än att låsa in sig, äta och kräkas?           

- Jag har alltid ett val och bör fokusera på att ha en härlig helg!
Fick också ett tips att fokusera på att ha en härlig helg. Ska se till att ha en aktiv helg, hitta på en massa skoj, umgås med familj och vänner samt fokusera på mycket mer än bara mat under helgen. Tack för tipsen! Jag ska stanna upp och verkligen tänka till en gång extra innan jag väljer att ta en andra tårtbit, en tredje bulle och ännu en näve godis… Mina val i helgen kommer att inte sluta med att jag står böjd över toalettstolen. 

Känns lite bättre nu när jag skrivit och fått ned alla mina strategier här, men är fortfarande orolig inför påskhelgen med födelsedagskalas och allt. Även om jag klarar kalaset, påskbuffén och fikat med släkten, är det ju så lätt att efteråt sno med sig överbliven tårta, kakrester och frysens glassförpackningar.
Vill inte låsa in mig mer på mitt rum, äta i ensamhet och kräkas i hemlighet!
Jag vill njuta av påsken precis som alla andra gör! Jag vill vara glad, pigg och utvilad efter helgen!
Inte besviken på mig själv, trött och sliten efter allt hets och kräkande.
Någon som känner likadant nu inför helgen? Någon som vet hur man ska klara av den?  

Kram

Sitter nu på tåget på väg mot mina föräldrar och påskledighet. Tankarna snurrar och jag funderar över hur mitt liv hade sett ut om Mia aldrig dykt upp.

Om inte Mia funnits, hur skulle Wilmas liv då ha sett ut? Vem är egentligen den verkliga Wilma som döljer sig bakom Mia? Wilma pluggar, arbetar, tränar och umgås med nära och kära på dagarna, men det är inte hela Wilma som arbetskamrater, vänner och familjen ser. Det är inte den verkliga Wilma, för hela tiden finns Mia där och håller henne tillbaka. Wilma skulle kunna vara och göra så mycket mer. Istället gör Mia henne alltid trött, slut och orkeslös. Mia ger henne daglig huvudvärk och magont. Mia gör att Wilma ständigt går omkring som i en tät grå dimma där hon varken orkar bry sig eller känna något. Hon orkar knappt bry sig i familj, vänner, pojkvänner, arbete eller framtid längre. Mia har tagit nästan all självkänsla ifrån henne och gör henne osäker och lite blyg. Wilma känner sig som en stor bluff. Hon har knappt någon självkänsla kvar. Hon undrar varför vännerna fortfarande umgås med henne och hur hennes familj fortfarande kan älska henne? För att inte tala om killar! Att hitta en pojkvän och bli älskad av någon, det tror Wilma helt enkelt inte är möjligt för henne. Hon är ju bara ful, äcklig, misslyckad och bryr sig inte om något annat än att äta och kräkas. Det enda hon tänker på är mat, mat och ännu mera mat. Tankarna på vikten och den perfekta kroppen är dock nästan lika starka.

Mia och Wilma har en lång vänskap. Så lång att Wilma knappt minnas hur livet såg ut innan Mia kom och knackade på. Frågan är om Wilma någonsin kan hitta tillbaka till sitt tidigare liv? Kommer hon någonsin att hitta sitt verkliga jag igen?

Nu har tåget stannat, Wilma går till sängs och önskar er alla en GOD NATT!

Kram

Det är så lätt att det känns som om man är så misslyckad att man lika gärna kan sluta kämpa.
Att det känns som om man aldrig kommer att klara av det och att man lika gärna kan ge upp på en gång. 
Att gång på gång misslyckas kan verkligen knäcka en människa!
Det kan verkligen få mig att tappa hoppet! 
 
Men en dålig dag behöver ju inte enbart innebära misslyckande. Vi kan ju faktiskt ta tillfället att lära oss av våra misstag. Vi kan välja att ta med det vi lärt, glömma det negativa och sen gå vidare. Vi kan helt enkelt klippa ut den dåliga dagen, slänga den i soporna och därefter fortsätta kampen mot ett friskt liv. Låt dig inte luras att äta mindre, att hoppa över måltider eller att ge upp och hetsäta ännu mer.
Klipp istället ut ditt misstag, börja på en ny dag och fortsätt kämpa!
 
Jag gräver alltså inte ned mig i mina misstag nu, jag ger inte upp och jag slutar absolut inte kämpa!!!
Med andra ord så klipper jag ut det senaste dygnet och fortsätter min resa på ett liv utan bulimi.
Kram

"Det är en stor fördel att tidigt begå de misstag man kan lära sig något av" // Winston Churchill

Dags att spy nu igen -Skit också!!!

Så besviken jag är på mig sjäv!